onsdag, januari 02, 2008

Att tänka på vid kallt väder

Om man till exempel har snuviga och griniga barn så här efter alla helger och man känner en dag att nu måste vi komma ut, fast vi får inte träffa nån för vi är lite sjuka, då kanske man gör som jag och träffar barnens kompisar utomhus ett slag. Om man nu skulle göra något sådant för att få i sig välbehövda d-vitaminer, när januarikylan har slagit till, bör man tänka på följande:

- Tänk lager på lager och klä på barnen allt du kan hitta. Ta för allt i världen på dig själv mössa också.
- Pyjamasbyxor fungerar bra som långkalsonger, om alla strumpbyxor ligger i tvätten.
- Ignorera att sonen gråter när du trycker på de på tok för små skorna, för det blir ännu värre för honom utan skor i minusgrader.
- Låt inte barnen gunga för länge med risk för att frysa fast, utan låt dem springa runt så mycket som möjligt.
- Stå inte stilla själv längre stunder, utan rör på dig. Att låta barnen jaga dig är ett bra alternativ eftersom ni då alla får upp värmen.
- Ge inte barnen spadar eftersom det inte går att leka med den frusna sanden, utan ge dem sopborstar att städa lite med.
- När barnens kinder börjar bli riktigt röda är det dags att tänka på refrängen.
- Att du inte känner dina tår längre, är en bra påminnelse om det där med refrängen.
- När ni slutligen kommer in, är det av med skorna och på med raggsockarna så fort som möjligt, av med jeans och långkallingar och på med mysbrallor.
- Glöm inte att ta av vigselring mm under de första minuterna inne så att händerna får svullna i värmen utan några risker.
- Nyponsoppa och/eller varm choklad är ett måste.
- Baka om möjligt bröd.


Lycka till!

2 kommentarer:

Villeosagamamman sa...

Vi andra mammor som var med vid den hära utomhusvistelsen gick ju in på öppna förskola efteråt, eftersom våra barns snuvor bara var genomskinligt gul. Där mötte vi en annan oberoede-av-sammanhanget-mamma och en liten lustig dialog utspelade sig.

Jag minns inte första repliken, men D svarade, ironisk:
- Ja, vi är ju såna där mammor som går ut med barnen i alla väder.
Okända mamman: Å ja, tänk den som va en sån.
D: Ja, såna är ju vi!
K: Och sen ska vi gå hem och baka bullar.
Okända mamman: Ja, och göra storkok, va?
K: Ja, massvis med kalops.
Okända mamman: Tänk den som var sån! *skratt skratt*

Jag tycket hela konversationen, som hölls i mkt uppslupen ton, var väldigt rolig. Tänk vilka "krav" vi på nåt sätt försöker leva upp till. Och tänk att vi faktiskt både går ut i kallt eller blött väder, bakar bullar och kör storkok.

HumanistMorsan sa...

Hahaha!

Vaddå, skulle det vara jobbigt att göra storkok? Då får man ju god mat till minimalt med arbete, man måste bara ha tid att sätta på maten under tidig eftermiddag, men tid hemma, det är väl det en hemmamamma har? =)