Nu är det en vecka sen jag började skolan. Jag läser en delkurs på fem veckor helfart i barnlitteratur för att kunna göra klart min utbildning en vacker dag. Den där som jag påbörjade för nio år sedan och kom ganska långt i.
Jag tänkte nu rapportera. Skillnaderna då och nu. Så här ligger det till:
Jag var definitivt yngst precis alltid. Oavsett om jag läste pedagogik, svenska eller latin, var jag oändligt mycket yngre än alla andra. Det är jag inte nu. Jag är lika gammal som alla andra. Inte äldre.
Lärarna är samma som jag hade då och de tillbringar lektionerna med att säga många intressanta saker samtidigt som de visar overheads, mellan 30-70 stycken på ett normalt 3timmarspass. Lektionerna börjar med akademisk kvart med den enda skillnaden att den nu står på schemat. "09.15." Fånigt. Förr räckte det att skriva 9 så kom folk kvart över ändå. Som man ska.
I cafeterian står dagens lunchalternativ i ett glasskåp nu som då. Det sitter studenter, forskare och professorer och pratar och pratar runt alla bord. Några gör grupparbeten med laptops, andra matar 9-månaders ungar med barnmat.
De har flyttat kurslitteraturen inne på UB från en trappa ner till entréhallen. Varför de inte gjort det tidigare kan man fråga sig! Det är kurslitteraturen man slåss om, varför behöva gå långt för att leta efter den?
På gräset i backen sitter folk överallt i vårsolen. Humanisten om våren är en skön, skön plats. De ser alla ut att trivas.
Utanför dörrarna in till själva Humanisten röker mycket få, det är sällan jag sett någon röka där, nu som då. Däremot står det självklart en kille och kontrollerar att alla som går in på skolan har nåt om halsen: antingen en tröja som går så högt i halsen att den sitter runt hakan, men helst en stor scarf eller en halsduk av den sorten som Pippi stickade åt lilla gubben. Min klädsel var mer godkänd nu än sist.
Allt är sig likt. Och nu precis som då märker jag hur mycket jag älskar att studera. Hur jag njuter av upplevelsen att komma till nya insikter eller lära mig ett nytt sätt att tänka. Allt är sig likt.
Det enda som förändrats så det märks är att baguetterna med dricka nere på Södra livs (som har bytt namn!) nu kostar 30 kr, istället fr 20.
Jag tänkte nu rapportera. Skillnaderna då och nu. Så här ligger det till:
Jag var definitivt yngst precis alltid. Oavsett om jag läste pedagogik, svenska eller latin, var jag oändligt mycket yngre än alla andra. Det är jag inte nu. Jag är lika gammal som alla andra. Inte äldre.
Lärarna är samma som jag hade då och de tillbringar lektionerna med att säga många intressanta saker samtidigt som de visar overheads, mellan 30-70 stycken på ett normalt 3timmarspass. Lektionerna börjar med akademisk kvart med den enda skillnaden att den nu står på schemat. "09.15." Fånigt. Förr räckte det att skriva 9 så kom folk kvart över ändå. Som man ska.
I cafeterian står dagens lunchalternativ i ett glasskåp nu som då. Det sitter studenter, forskare och professorer och pratar och pratar runt alla bord. Några gör grupparbeten med laptops, andra matar 9-månaders ungar med barnmat.
De har flyttat kurslitteraturen inne på UB från en trappa ner till entréhallen. Varför de inte gjort det tidigare kan man fråga sig! Det är kurslitteraturen man slåss om, varför behöva gå långt för att leta efter den?
På gräset i backen sitter folk överallt i vårsolen. Humanisten om våren är en skön, skön plats. De ser alla ut att trivas.
Utanför dörrarna in till själva Humanisten röker mycket få, det är sällan jag sett någon röka där, nu som då. Däremot står det självklart en kille och kontrollerar att alla som går in på skolan har nåt om halsen: antingen en tröja som går så högt i halsen att den sitter runt hakan, men helst en stor scarf eller en halsduk av den sorten som Pippi stickade åt lilla gubben. Min klädsel var mer godkänd nu än sist.
Allt är sig likt. Och nu precis som då märker jag hur mycket jag älskar att studera. Hur jag njuter av upplevelsen att komma till nya insikter eller lära mig ett nytt sätt att tänka. Allt är sig likt.
Det enda som förändrats så det märks är att baguetterna med dricka nere på Södra livs (som har bytt namn!) nu kostar 30 kr, istället fr 20.
HumanistMorsan, over and out.
4 kommentarer:
"har nat om halsen" - eh, varfor? Underbart inlagg, det fick mig lite inspirerad till att vara pa det har universitetet. Ett litet tag till... :)
Människor med scarf/milslång halsduk och udda kläder är överrepresenterade på Humanisten. Hehe, du är allt naturvetare, Theresa. =) Menar du att du är klar i Kanada snart? Du är alltid välkommen hem!
Jag har varit så nyfiken och nu fick jag en hejdundrandens rapport!! Den som väntar på något gott...
Underbart att du trivs så bra!
Tack för en tur på Humanisten. Längtar tillbaka.
Skicka en kommentar