Angående böcker

Det finns ett antal saker en opublicerad författare tänker när han eller hon läser publicerade romaner. Ett axplock...

- Hur kan man publicera sådan här smörja, men refusera mig?
- Den här boken hade jag kunnat skriva. Varför gjorde jag inte det?
- Intressant berättarteknik. Den skulle jag kunna använda. Fast så här...
- Tänk att varje människa är en berättelse. Jag älskar berättelser.
- Fy, komma här och sno mina idéer! Jag skrev min bok före du skrev den här...
- Total rip off på gammal klassiker och ändå ny. Skickligt.
- En sån här bok har jag verkligen aldrig haft lust att skriva, men den passar på stranden.
- Om jag skrev en så här mörk historia skulle min mamma få slag.
- Väl genomarbetad, en ren fröjd att läsa.
- Detta berättargrepp är fantastiskt och språket är så poetiskt och nydanande att jag aldrig sett dess like. Den här boken hade jag aldrig kunnat skriva!

Det sista har jag tänkt den här veckan när jag läst ut Boktjuven av Markus Zusak. Skickligt skriven och med ett språk som knappt är av denna värld berättar han en fruktansvärd historia från andra världskrigets Tyskland. Alla som orkar ta sig genom tårarna man onekligen måste fälla under läsningen bör genast ila till närmsta bibliotek. Alla med intresse för god litteratur där berättandet är lika viktigt som historien rekomenderas en läsupplevelse lite utöver det vanliga.