Min äldsta fyllde 4 i början på året. Hon är inne i prinsessåldern och älskar att klä ut sig till allt möjligt: ballerina, prinsessa, hund, Spindelmannen, Pippi, Emil, Ronja, påskkärring, pirat... bara fantasin sätter gränser. En av hennes favoriter är Sipporah, Moses fru i filmen Prinsen av Egypten. Då hänger man en massa scarfar på huvudet och sätter armband på öronen och dansar exotiskt. Jättekul. Jag har ingenting emot att hon är prinsessig, tvärtom så uppmuntrar jag det för lite kul tycker jag väl att det är själv också.
Men på sistone så säger hon att hon är en pojke så fort hon ska leka att hon är tuff. Detta stör mig enormt. Jag förklarar för henne att flickor är jättecoola och tuffa, att hon inte måste vara en pojke utan att hon kan leka att hon är en tuff tjej. Hon köper det inte alls.
Så häromveckan köpte jag en blå tröja till henne, en blå med robotar. Hon fick välja färg själv och valde blå (vilket jag hoppades hon skulle ta, hon vill ju annars bara ha lila eller rosa kläder) och hennes lillebror fick en likadan fast grön. De älskar sina nya tröjor! De ska ha dem på sig vareviga dag. LIllebror är så lycklig att han har samma som storasyster och storasyster tycker hon är så cool i en blå tröja. Hmm... har jag misslyckats igen, tänker jag, att man bara kan vara cool när man har på sig blått? Kan man inte vara rosa och häftig samtidigt?
Så idag hände något. Hon sa att hon var Andreas (Andreas Johnson, vars musik hon älskar att dansa till) som hon ofta leker att hon är och jag sa som vanligt att hon måste inte vara pojk så fort hon vill leka att hon är tuff. Men då säger hon något i stil med att flickor inte sjunger så... och jag började tänka efter.
Insikten var horribel. Jag tycker jag har en blandad musiksmak. Nu blir jag personlig här då, men här är en lista på vad jag lyssnat på (eller sätter på när barnen vill dansa) senaste veckorna:
- Michael Bublé
- James Blunt
- REM
- Frank Sinatra
- Roger Cicero
- Andreas Johnson
- Paul Potts (när det vankas balett eller avlsappning)
Ser ni den skrämmande sanningen? Och jag skulle kunna lägga ännu fler killar till listan... Norah Jones tycker jag att jag lyssnar på jämt, men det är främst på kvällarna när barnen sover. Finns massa andra kvinnliga artister som jag har med på mina spellistor, men de brukar inte komma fram just till dansen. Min dotter har rätt. Ska man dansa och vara häftig, är man tydligen inte tjej.
Så jag behöver akut hjälp! Riktig musik (inte MelC eller så...) som svänger, musik gjord av riktiga musiker, med en tjej som sjunger! Något har jag väl, men det känns så förlegat... Alla tips mottas varmt.
Det som stör mig mest i den här historien är att min dotter, som blott är 4, har köpt samhällets idé av att antingen är man som män är eller så är man svag. Kvinnor som arbetar i maktpositioner måste ha på sig byxdress, ingen kvinna som är politiker går runt och klär sig kvinnligt. Jag tror benhårt på att man kan vara både riktigt, riktigt kvinnlig och cool, stark, intelligent...
Men på sistone så säger hon att hon är en pojke så fort hon ska leka att hon är tuff. Detta stör mig enormt. Jag förklarar för henne att flickor är jättecoola och tuffa, att hon inte måste vara en pojke utan att hon kan leka att hon är en tuff tjej. Hon köper det inte alls.
Så häromveckan köpte jag en blå tröja till henne, en blå med robotar. Hon fick välja färg själv och valde blå (vilket jag hoppades hon skulle ta, hon vill ju annars bara ha lila eller rosa kläder) och hennes lillebror fick en likadan fast grön. De älskar sina nya tröjor! De ska ha dem på sig vareviga dag. LIllebror är så lycklig att han har samma som storasyster och storasyster tycker hon är så cool i en blå tröja. Hmm... har jag misslyckats igen, tänker jag, att man bara kan vara cool när man har på sig blått? Kan man inte vara rosa och häftig samtidigt?
Så idag hände något. Hon sa att hon var Andreas (Andreas Johnson, vars musik hon älskar att dansa till) som hon ofta leker att hon är och jag sa som vanligt att hon måste inte vara pojk så fort hon vill leka att hon är tuff. Men då säger hon något i stil med att flickor inte sjunger så... och jag började tänka efter.
Insikten var horribel. Jag tycker jag har en blandad musiksmak. Nu blir jag personlig här då, men här är en lista på vad jag lyssnat på (eller sätter på när barnen vill dansa) senaste veckorna:
- Michael Bublé
- James Blunt
- REM
- Frank Sinatra
- Roger Cicero
- Andreas Johnson
- Paul Potts (när det vankas balett eller avlsappning)
Ser ni den skrämmande sanningen? Och jag skulle kunna lägga ännu fler killar till listan... Norah Jones tycker jag att jag lyssnar på jämt, men det är främst på kvällarna när barnen sover. Finns massa andra kvinnliga artister som jag har med på mina spellistor, men de brukar inte komma fram just till dansen. Min dotter har rätt. Ska man dansa och vara häftig, är man tydligen inte tjej.
Så jag behöver akut hjälp! Riktig musik (inte MelC eller så...) som svänger, musik gjord av riktiga musiker, med en tjej som sjunger! Något har jag väl, men det känns så förlegat... Alla tips mottas varmt.
Det som stör mig mest i den här historien är att min dotter, som blott är 4, har köpt samhällets idé av att antingen är man som män är eller så är man svag. Kvinnor som arbetar i maktpositioner måste ha på sig byxdress, ingen kvinna som är politiker går runt och klär sig kvinnligt. Jag tror benhårt på att man kan vara både riktigt, riktigt kvinnlig och cool, stark, intelligent...
Så varför har min dotter fått helt fel bild? Vi läser ju den här boken "Så gör prinsessor" jämt, och den handlar om en prinsessa med rosa klänningar som spelar ishockey, räddar prinsar och eliminerar drakar. För att inte tala om förebilder som Madicken, Pippi, Ronja och Ronjas übertuffa mamma Lovis. Jaja. Det här med att vara förälder... inte alltid helt lätt. =)
PS. Kan varmt rekomendera Roger Cicero förresten. Det är riktig musik det. Det låter så skumt första gången man lyssnar på skivan - jazz på tyska, hur bra kan det va? Men jag stengillar skivan nu. Känns som en ljuv gåva till alla oss som tvingades se på för många av Hitlers tal på högstadiet och tror att tyska inte kan vara vackert. / HumanistMorsan