Tänkte att den väldiga massan läsare kunde vara intresserad av ett expertutlåtande på tv-serien Rome som började igår på kanal 5. Den här morsan är nämligen inte bara humanist i allmänhet utan har dessutom en fil. kand i latin och råkar ha fin koll på perioden 100 f. Kr-31 f.Kr. För den som inte hängde med igår kan jag meddela att serien startar 54 f.Kr och således infaller inom ramen för min expertis.
Kanske jag ska börja med det positiva, för att inte verka såga serien helt när den nu är en sådan storsatsning. *harklar sig* Killen som spelar Caesar gör det mycket bra och är inte bara ofattbart lik Caesar utan dessutom lik professorn i latin på Göteborgs Universitet, om någon skulle undra. Och för er som liksom jag satt och undrade var ni hade sett honom förut så spelar han bland annat hjälten i Jane Austen's Övertalning. Vidare var även Pompejus relativt lik de bevarade bysterna och jag måste ju säga att jag fann det oerhört roande att den äcklande Mr Collins från BBCs Pride and Prejudice från 1995 här dyker upp som en oklanderig Cicero.
Fler positiva tankar är att de hade fått det mesta av politiken rätt, även om de tagit sig små friheter som ju faktiskt hör till när man skapar fiction. Och är det något den här morsan har koll på i politik, förutom den pågående svenska valrörelsen, så är det politiken kring denna mest turbulenta tid i Roms historia. Nån amerikan har alltså för en gång skull läst på. Bra gjort!
Om vi lämnar denna milda väg av beröm kan jag vidare meddela att liksom i storfilmen Gladiatorn så börjar hela serien med ett historisk fel. Det kan ju aldrig vara bra. Amerikanerna har alltså bara brytt sig till en viss grad när det gäller att få sina fakta rätt. Den första scenen är nämligen, precis som i Gladiatorn, ett slag mellan romare och galler, och detta slag utspelar sig i en skog. En skog.
Hur svårt är det att ta reda på att romarna (och framför allt Caesar!) planerade sina slag väl i förväg och Aldrig skulle inlåta sig i ett slag i en skog där fienden kan dra fördel av träd och buskage att gömma sig bakom. Nej, skulle romarna slåss valde de platsen och fanns det ingen öppen yta att slåss på sågade man helt enkelt ner träden först och slogs sen.
Efter denna inledning var jag redan lite halvt besviken. Men den chockerande korrekta politiken lockade mig att fortsätta titta. Jag måste ge ett ganska bra betyg till kläder och miljö, även om det också här fanns felaktigheter. Som till exempel de vita marmorstayerna. De var ju lite off.
Haha, jag kan höra er: men hallå, jag trodde att alla dessa vita marmorstatyer faktiskt kom från antiken, gör dom inte det? Självklart, det är bara det att under antiken var de målade i allsköns färger. Det är idag, ca 2000 år senare som de är vita eftersom färgen sedan länge försvunnit.
Sedan har jag aldrig begripit varför tv och film (även om man ska gestalta ett moraliskt förfallet Rom) måste ha detaljerade sexscener. Som om det inte fanns nog med intriger och plot-lines att skapa spänning med. Som som det inte fanns möjligheter till storslaget sceneri eller utrymme för filmistiska läckerheter att förhöja den visuella upplevelsen av en antik stad och verklighet vi bara läst om förr. Som om deras serie var så kass att de var tvugna att slänga in en massa skräp för att få upp tittarsiffrorna. Nej, överdrivna sexscener var droppen som fick mig att till slut stänga av och inse att den perfekta serien om Rom aldrig kommer göras.
Om inte jag gör den förstås. =)
Betyg: 2 av 5 togor. Och det höga betyget beror på den till största delen korrekta politiken.
Kanske jag ska börja med det positiva, för att inte verka såga serien helt när den nu är en sådan storsatsning. *harklar sig* Killen som spelar Caesar gör det mycket bra och är inte bara ofattbart lik Caesar utan dessutom lik professorn i latin på Göteborgs Universitet, om någon skulle undra. Och för er som liksom jag satt och undrade var ni hade sett honom förut så spelar han bland annat hjälten i Jane Austen's Övertalning. Vidare var även Pompejus relativt lik de bevarade bysterna och jag måste ju säga att jag fann det oerhört roande att den äcklande Mr Collins från BBCs Pride and Prejudice från 1995 här dyker upp som en oklanderig Cicero.
Fler positiva tankar är att de hade fått det mesta av politiken rätt, även om de tagit sig små friheter som ju faktiskt hör till när man skapar fiction. Och är det något den här morsan har koll på i politik, förutom den pågående svenska valrörelsen, så är det politiken kring denna mest turbulenta tid i Roms historia. Nån amerikan har alltså för en gång skull läst på. Bra gjort!
Om vi lämnar denna milda väg av beröm kan jag vidare meddela att liksom i storfilmen Gladiatorn så börjar hela serien med ett historisk fel. Det kan ju aldrig vara bra. Amerikanerna har alltså bara brytt sig till en viss grad när det gäller att få sina fakta rätt. Den första scenen är nämligen, precis som i Gladiatorn, ett slag mellan romare och galler, och detta slag utspelar sig i en skog. En skog.
Hur svårt är det att ta reda på att romarna (och framför allt Caesar!) planerade sina slag väl i förväg och Aldrig skulle inlåta sig i ett slag i en skog där fienden kan dra fördel av träd och buskage att gömma sig bakom. Nej, skulle romarna slåss valde de platsen och fanns det ingen öppen yta att slåss på sågade man helt enkelt ner träden först och slogs sen.
Efter denna inledning var jag redan lite halvt besviken. Men den chockerande korrekta politiken lockade mig att fortsätta titta. Jag måste ge ett ganska bra betyg till kläder och miljö, även om det också här fanns felaktigheter. Som till exempel de vita marmorstayerna. De var ju lite off.
Haha, jag kan höra er: men hallå, jag trodde att alla dessa vita marmorstatyer faktiskt kom från antiken, gör dom inte det? Självklart, det är bara det att under antiken var de målade i allsköns färger. Det är idag, ca 2000 år senare som de är vita eftersom färgen sedan länge försvunnit.
Sedan har jag aldrig begripit varför tv och film (även om man ska gestalta ett moraliskt förfallet Rom) måste ha detaljerade sexscener. Som om det inte fanns nog med intriger och plot-lines att skapa spänning med. Som som det inte fanns möjligheter till storslaget sceneri eller utrymme för filmistiska läckerheter att förhöja den visuella upplevelsen av en antik stad och verklighet vi bara läst om förr. Som om deras serie var så kass att de var tvugna att slänga in en massa skräp för att få upp tittarsiffrorna. Nej, överdrivna sexscener var droppen som fick mig att till slut stänga av och inse att den perfekta serien om Rom aldrig kommer göras.
Om inte jag gör den förstås. =)
Betyg: 2 av 5 togor. Och det höga betyget beror på den till största delen korrekta politiken.
2 kommentarer:
Vad tycker du om Teutoburgerskogsslaget år 9 e Kr?
Hahaha! En oväntad kommentar, men dock inte ovälkommen!
Tja, man kanske kan kalla det undantaget som bekräftar regeln, eller åxå kan man ju skylla på att Augustus var en riktigt usel härförare som besegrade Antonius vid Actium endast med hjälp av sjö-snillet Agrippa, men några skogs-slag vid Germanien tillhörde inte hans specialitet.
Man undrar ju hur slaget sett ut om något geni som Caesar själv hade fått bestämma. Men samtidigt ser vi ju detta: att slåss i skogen funkar helt enkelt inte så bra för Rom - dom förlorade ju halva Tyskland.
Min åsikt om "Rome" är fortfarande att ska man illustrera ett allmänt romerskt slag (och detta skulle väl föreställa det sista slaget som fick Vercingetorix på fall) är det väl ändå bäst att inte välja ett slag i skogen då detta tillhörde ovanligheterna. Om någon vill motsätta sig det, får den ta upp det med professor Wistrand som fostrat mig. =)
Skicka en kommentar