cJo, vi var på öppna förskolan och min dotter (som fyller 3 år idag!) lekte vid den lilla inomhus-rutchkanan. Trots sin moders ogillande försökte hon ta sig upp för kanan istället för att använda trappan. Där uppe satt kompisen C, men hans mamma försäkrade att han inte ville åka ner ändå. Min tjej kravlade och kravlade på den glatta kanan och lekte till en början att det var is. Men snart bytte hon lek.
Hon gjorde samma sak - försökte komma upp för kanan och hängde med armarna uppe i räcket - och plötsligt börjar hon ropa "Min bror! Min bror!" Jag tänkte först att det var ju lite märkligt att hon hittar på att hon ska kalla C för sin bror när hennes rikriga lillebror ligger ganska bredvid och sover i en sitter. Men eftersom äpplet inte fallar långt från trädet, tog det inte många ögonblick innan jag hade lokaliserat citatet. Och sedan sa hon dessutom fortsättningen som bekräftelse på att jag hade rätt. Om och om igen ropade hon "Min bror, min bror! Hjälp mig!"
Kompisen C, ett och ett halvt, var inte så haj på att ge önskad respons. Strax höll tjejen därför på att kravla upp för mina ben istället. Och det måste vara roligt när man är tre år och inne på att citera film i sina lekar att ha en mor med samma utantill minne. Så jag hängde på - jag kan fortsättningen. =)
3åringen: Min bror! Hjälp mig! (Mamma greppar om flickans händer)
Mamma: Länge leve kungen... (Mamma släpper flickans händer och flickan låtsas ramla ner på golvet). Sen gjorde vi det 10 gånger.
Den läsare som först lokaliserar filmen vinner en donut!
Hon gjorde samma sak - försökte komma upp för kanan och hängde med armarna uppe i räcket - och plötsligt börjar hon ropa "Min bror! Min bror!" Jag tänkte först att det var ju lite märkligt att hon hittar på att hon ska kalla C för sin bror när hennes rikriga lillebror ligger ganska bredvid och sover i en sitter. Men eftersom äpplet inte fallar långt från trädet, tog det inte många ögonblick innan jag hade lokaliserat citatet. Och sedan sa hon dessutom fortsättningen som bekräftelse på att jag hade rätt. Om och om igen ropade hon "Min bror, min bror! Hjälp mig!"
Kompisen C, ett och ett halvt, var inte så haj på att ge önskad respons. Strax höll tjejen därför på att kravla upp för mina ben istället. Och det måste vara roligt när man är tre år och inne på att citera film i sina lekar att ha en mor med samma utantill minne. Så jag hängde på - jag kan fortsättningen. =)
3åringen: Min bror! Hjälp mig! (Mamma greppar om flickans händer)
Mamma: Länge leve kungen... (Mamma släpper flickans händer och flickan låtsas ramla ner på golvet). Sen gjorde vi det 10 gånger.
Den läsare som först lokaliserar filmen vinner en donut!